I´m coming home..
Har ni någonsin varit i en grupp där medelåldern är ca. 30 och alla läser till lärare men ändå beter sig värre än högstadieelever när det gäller att öppet nästan mobba/frysa ut någon ur gruppen? Så har jag det vissa dagar under våra lektioner. Det är nästan pinsamt som vissa är till sättet. Längtar till hösten, då ska jag studera med andra människor.
Egentligen har jag inte mycket att berätta just nu men när jag har tid och ork, då kommer jag faktiskt säga precis vad jag tycker och tänker. Eller så gör jag inte det men jag borde göra det, det skulle nog kännas bättre, tror jag. Kanske. Eller inte. Kanske bara ska vara istället, precis som nu. Ja. Kanske det.
Jag är lycklig, men det har jag varit länge. Lycklig för saker och människor jag har. Ibland är det jobbigt men man är ändå alltid lite lycklig över dessa saker/människor. Det kommer inte förändras. Ville bara påpeka vad jag faktiskt är lycklig över och har varit ett bra tag.
Imorgon åker jag hem-hem för att ta ikapp och umgås och fira och fundera. Fundera ifred, långt härifrån och bli av med viss frustration. Då kommer allting falla på plats och kännas bra igen, det vet jag.
Hejdå linkan, hej härliga småland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar