30 november, 2009

Livet är inte alltid lätt

"We keep on waiting, waiting on the world to change.."

Ett inlägg tillägnat alla som jag vet behöver det just nu (för er som inte gillar krämiga eller kärleksinspirerade inlägg, läs inte?) Vår sista dans - det är gråtvarning med den här låten!

Om jag på något sätt kunde hjälpa er att må bra igen och få er att inte känna den sorg man gör när kärleken slår hårt så skulle jag göra det. Sanningen är bara det att alla upplevelser leder till någonting nytt och förhoppningsvis bättre så småningom. Ingen kan veta hur varje individ känner, jag vet bara hur jag själv höll på att gå sönder inombords och totalt ge upp allt jag visste. På något sätt blev jag stark, tog ett beslut och har i nuläget nått fram till den dagen då jag vet att nu är vi avslutade, på riktigt. Jag saknar dig innerligt ibland och jag älskar dig, du kommer alltid vara min stora kärlek och personen som lärde mig så mycket om livet men nu har vi gått skilda vägar och jag hoppas att vi någon dag möts igen, på en helt ny väg. Vad jag vill säga till er som jag vet har det jättetufft just nu och som jag tänker på hela tiden är helt enkelt, det är någonstans meningen och det kommer att bli bra, låt det ta tid, för vad var det annars värt? Umgås med de som står er närmst, det hjälper mer än lite. Ni vet vilka ni är och jag älskar er.

För någon dag sedan tyckte jag mig se dig på stan, allting började gå i slowmotion och mitt hjärta slog många extra slag. Hur skulle det vara att träffas igen? Jag minns sista dagen vi sågs, precis vad jag tänkte och hur jag mådde men vad jag inte kan komma underfund med är vem som lämnade vem..egentligen.

1 kommentar: