DET ÄR ÖVER NU

Självklart är det jobbigt. Det känns som att halva mitt liv plötsligt fick ett snabbt slut. På riktigt. Nu är det slut for real. Jag klarar mycket, typ som att det är rekord i att bli tillsammans public och att jag inte fick några svar men vad jag inte klarar är hela grejen med att känna mig som en random, som vem som helst som inte betytt något och kommentaren "Jag förtjänar det här". Är det verkligen så? Om man tänker efter? Anyway. Tårarna har passerat, good luck.

Jag gillar mina kollegor, de är helt underbara och roliga på alla sätt och vis! After Worken igår var legendary och bilder/filmer kommer väl upp later on. Jag är bara helt slut. Jobbet tar på krafterna men det är det värt nu när min livslista (alltså mina mål i livet) är satta, iaf för ett-två år framåt. Jobbigt att planera mera liksom. Så pengar behövs och jag tänker klara det. Så good night, jobbet väntar.

NÄR MAN MINST ANAR DET

Ursäkta min dåliga uppdatering. Mitt liv är inte så händelserikt på det sättet för tillfället. Jag jobbar varje dag och där händer det för visserligen saker hela tiden men det räcker med att dela det med dem som vet vad jag pratar om.

Jag räknar ner nu. Ska åka en sväng till England all over again med Linnsan. Det kommer bli storslaget som vanligt. Skönt att känna att man faktiskt gjort något mer under sommaren mer än jobbat och kollat massvis med filmer. Nästa helg komme rnog gullan hit också, det ska bli riktigt kul. Är faktiskt ledig en dag nästa helg, vad ska vi göra då? fest? någon?

Har också blivit någorlunda chockad av att människor i samma ålder kan vara/leva på så olika sätt. Jag vet inte om jag ligger efter eller före men har ändå konstaterat att jag faktiskt trivs som det är just nu. Har t.om. kommit på vad jag (förhoppningsvis) ska göra om ett år också. Det är en av mina saker jag alltid velat och det skulle passa mig bra. Tror på min framtid.

En sak till innan jag ska duscha. tycka liite synd om mig själv (har faktiskt haft extrem otur de senaste månaderna, inga småsaker nej men mycket oförtjänt) innan jag går bort till B. och äter godis. Jag cyklade hem från jobbet precis, pratar i telefon (som många människor gör), kommer en bil på cykelvägen som ska upp till det enda huset som finns där (såklart) och jag måste väja med en hand, så slutsats: Jag cyklar omkull, min armbåge svider och min NYA telefon får en spricka i skärmen. Hurra för mig som tänkte vara duktig och ta cykeln istället för bilen. Det lär inte hända mer.

Plus: Jag har en ny telefon. Minus: Den klarade sig ett dygn.
/Bumbi

UPDATE

Jag har tagit ett litet sommarlov här på bloggen, det är ganska solklart. På tal om sol, här är det som att vara i Turkiet en varmvarm augustikväll. Det är svettigt men ändå ganska underbart. Tänker ju inte klaga på värmen nu efter världens absolut läängsta vinter.

Snart är fotbollsVM över tyvärr. Hoppas på ett starkt Holland i finalen! Jobbar annars, umgås med det lilla linkangänget jag har kvar, flyttar och försöker inreda (vilket inte är så lätt när tapetfirman har semester). Drar mig nog till Växjö ikväll för en snabbvisit också kanske.

Mest av allt vill jag åka utomlands. Härifrån. Jag vill också känna en sån där skön känsla för någon, ett pirr typ. Det lär inte heller hända på ett bra tag. Så fortsätter helt enkelt med mitt liv som det är. Så får det bli.

Ciaoo